Vid renovering är termografering användbar på två sätt: som underlag inför beslut om vilka åtgärder som behövs, och som kontroll av att utfört arbete gett avsedd effekt. Det är två olika uppdrag med olika krav på hur mätningen genomförs.
Få en offert
Skriv kort vad ni behöver hjälp med eller föreslå en tid för ett första samtal.
Före åtgärd: underlag för prioritering
En termografering före renovering visar var byggnaden avviker termiskt. Det ger en bild av var isoleringen fungerar sämre, var köldbryggor finns och var luft läcker ut eller in.
För en fastighetsägare med begränsad budget är det främsta värdet att kunna prioritera. Underlaget visar vilka delar av byggnaden som avviker mest, vilket gör det lättare att avgöra vad som bör åtgärdas först. Läs mer om termografering av byggnader.
Efter åtgärd: kontroll av utfört arbete
En termografering efter avslutad renovering kan visa om åtgärden fått avsedd effekt och om något utförandefel finns kvar. Det förutsätter att en mätning gjorts före åtgärd under jämförbara förhållanden.
Utan en mätning före är efterkontrollen fortfarande användbar för att hitta kvarvarande avvikelser, men den kan inte visa någon förändring.
Vad termografering visar och inte visar
En värmekamera mäter yttemperatur (eller egentligen den energi som strålar ut från ett objekt). Allt som tolkas ur en värmebild är slutsatser dragna ur temperaturmönster, inte direkta mätningar av isolering eller fukt. En certifierad termograför har de kunskaper som krävs för att göra väl underbyggda analyser. GS utgår från standarden ISO 6781-1:2023.
Det innebär att termografering är bra på att peka ut var något avviker, men att orsaken ofta behöver bekräftas med en kompletterande kontroll. En avvikelse kan ha flera förklaringar. Läs mer om inspektion av fukt i tak.
Förutsättningar som måste vara uppfyllda
- Tillräcklig temperaturskillnad mellan inne och ute, vilket i praktiken begränsar mätningen till den kallare delen av året.
- Torr fasad eller takyta. Fukt på ytan påverkar avläsningen.
- Ingen direkt solinstrålning före mätningen om det är energiläckage som ska studeras, eftersom uppvärmda ytor döljer de skillnader som ska studeras. Den energi som strålat in behöver hinna stråla ut innan en rättvisande termografering kan genomföras.
- Begränsad vind, eftersom vind kyler ytor ojämnt.
Förutsättningarna är skälet till att termografering behöver planeras in i tid i ett renoveringsprojekt. Den går sällan att beställa med kort varsel mitt i en byggprocess.
Kombination med lufttäthetsprovning
Termografering visar var värme rör sig. Lufttäthetsprovning mäter hur mycket luft som passerar genom klimatskalet. De besvarar olika frågor och används ofta tillsammans, särskilt när ett luftläckage både ska lokaliseras och kvantifieras. Läs mer om lufttäthetsprovning och termografering.
Vanliga frågor
När på året går det att termografera?
Under den kallare delen av året, när skillnaden mellan inne- och utetemperatur är tillräckligt stor. Sommartid är förutsättningarna normalt inte uppfyllda för byggnadstermografering.
Kan termografering visa fukt?
Inte direkt. Kameran mäter yttemperatur, och fukt kan ge temperaturavvikelser och -mönster som syns i bilden. Fuktförekomst behöver bekräftas med kompletterande kontroll.
Behöver byggnaden vara uppvärmd under mätningen?
Mätning i syfte att identifiera energiläckage bygger på att det finns en temperaturskillnad mellan insidan och utsidan. Om syftet är att identifiera fuktinträngning är metodiken annorlunda och kräver inte skillnad mellan temperatur inne och ute.
Kan man termografera en byggnad som står tom?
Det går, men uppvärmningen behöver vara igång för att energiläckage ska kunna identifieras. En ouppvärmd byggnad ger inte de skillnader som mätningen bygger på.
Kostnadsfri offert för termografering med drönare
Skriv kort vad ni behöver hjälp med eller föreslå en tid för ett första samtal.